Jaha, vad är det nu som är så svårt?
Att blogga på engelska?
Ja.
Det blir inget flyt och lusten tryter då.
Att vara aktiv i det yttre livet?
Ja.
Hur jag än gör, så är och förblir jag den jag är, hmmm.
Att inte frysa när det är mer kallt än vanligt inomhus?
Ja.
Huset här i det lilla holländska samhället är synnerligen välventilerat och det är i och för sig bra.
Att inte ha blivit något trots att jag blivit stor?
Ja.
Att låta bli att känna frustration när tiden bara forsar iväg och ingenting blir gjort?
Ja.
Här ljuger jag men det blir lite för personligt annars.
Att med ord försöka uttrycka en inre upplevelse eller övertygelse?
Ja.
Hur gärna skulle jag inte till exempel vilja beskriva detta med tantra, utan en massa onödiga ord. En helt ny värld öppnar ju sig.
Att vilja göra så mycket mera än vad som är möjligt rent tidsmässigt?
Ja.
Jag vill ju måla massor med timmar om dagen. Vara i naturen, helst nästan jämt. Älska flera gånger om dagen. Dansa. Ja, och så äta lite mat och sova förstås.
Att älska en annan människa på djupet även om orden ibland inte räcker till att förklara?
Nej.
Det är inte svårt, fast nu ljuger jag också. Det är svårt men helt underbart härligt. Inget mer behövs men där ljuger jag. En massa annat behövs förstås också.
Bäst att äta lite kvällsmat, i kväll ensam (så skönt) eftersom kärleksvännen faktiskt arbetar ibland.
