Samtidigt.
Häromdagen var jag äntligen inne i den målaraffär jag gått förbi varje gång jag besökt sonen. Härligt att sniffa in färgtuber, penslar och dukar. Och snacka om att målarabstinens uppstod!
Inte blev det bättre med abstinensen när jag småpratade med ägaren i affären om en för mig ny acrylfärg som inte torkar riktigt lika fort som tidigare acrylfärg. Som dessutom har många fler färger än den vattenbaserade olja jag målar med. Vill ha! Nu!
Till saken hör att jag smärtsamt fått erfara att den "duk" jag målat på de senaste dryga året, har en tendens att släppa ifrån sig färg! Intressant upptäckt.
Skulle jag bli arg? Ledsen? Desperat? Deppig? Ta livet av mig? Eller, se det från den ljusa sidan?
Hjärnkemin mår bäst av det sista alternativet. Alltså, bara att välja vad jag ville välja.
Balanserad hjärnkemi förstås.
Jag är åter igen djupt tacksam över att photoshop finns. Jag har ju alla mina målningar och textilier i tryggt förvar på två hårddiskar och kan plocka detaljer här och där och leka hej vilt. Klippa, klistra, vrida, vända. Aldrig att jag hade haft tålamod att måla om och måla om och måla om.
Så min målarabstinens orsakar ganska få besvär och har inga biverkningar.
Huruvida alla de ettor och nollor vi människor nu låter förvara på små hårddiskar eller på någon server ute i rymden verkligen förblir där, det har man ju ingen aning om. Fast fiffigt, dammfritt och platsbesparande är det onekligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar