En stark känsla uppstår i mig när jag ska välja bild och jag väljer just den här som
talar extra starkt till mig denna grå och kalla dag,
dagen före Valborgsmässoafton.
Bilder, dofter, musik, platser, allt kan väcka upp minnen och känslor.
Året i Barcelona var en tuff och mycket viktig tid av "rekopilering", genom ett potporri av starka känslor och upplevelser, jag menar,
ett ihopsamlande och via målningen uttryckande av det som tidigare i livet varit svårt.
Jag kan just nu, i detta ögonblick, iaktta en oro i magtrakten, dock utan att känna affekt.
Det bara rör sig lite långsamt snurrande.
Jag minns ju hur jag gråtit floder när jag i högra övre hörnet upptäckte ansiktet. Just dit längtade jag!
Det väcker en glädje och tacksamhet att se på målningen, vilket kanske låter lite banalt men så är det.
Att bara måla, intuitivt, utan att planera, är verkligen ett effektivt redskap till självkännedom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar