Det är roligt att ställa frågor som inte har några exakt sanna svar men som ändå får en att tänka efter en liten stund. Bilden här bredvid som jag tycker passar bra i sammanhanget, har jag hittat på nätet. Kursiva texten (som jag översatt från engelska) fanns på en klisterlapp på mitt datorskrivbord, som jag förstås också någon gång funnit på nätet. (inte skrivbordet alltså)Ovetandes vandrar den moderna människan runt ”inne” i sitt sinne och tror att stjärnorna och planeterna finns där ”utanför”.
Men det är en illusion.
Sanningen är att ingenting finns i den yttre världen.
Allt är bara ett hologram som vår hjärna skapar.
Ty, trots allt vet vilken vetenskapsman som helst att vårt enda bevis att stjärnor och planeter verkligen existerar, baseras på de elektriska impulser som alstras i vår hjärna och kropp som vi upplever via våra fem sinnen.
Men att känna, bevisar inte att någonting existerar; det bevisar faktiskt ingenting.
Jag är en sådan som läser böcker, massor med böcker och gärna flera på samma gång. (Precis som att jag alltid har flera målningar på gång samtidigt.) De senaste två åren är det två ämnesområden som gäller: Tantra (förstås!) och hjärnan. Bägge områden handlar om att utvecklas som människa. Att få kontakt med sin styrka och därmed bli mer levande. Att växa in i ett psykiskt och fysiskt välbefinnande, eller med andra ord; att få en välbalanserad hjärnkemi!
För mig är det viktigt att förstå! Så gott det nu går.
Boken "Why we believe what we believe" som med hjälp av nuvarande vetenskaplig kunskap om hjärnan ger en biologisk och neurologisk förklaring till varför vi tror det vi tror, knyter an till texten jag citerar om att ingenting går att bevisa av tillvaron. Att det vi medvetet upplever endast är den "bild" vår hjärna skapar via våra sinnen.

Redan i början av 80-talet hörde jag om våra 5 sinnen, om vårt undermedvetna och om vårt drömmande. Naturligtvis fick jag lov att göra en målning om det.
De fem ballongerna är våra sinnen; syn, känsel, hörsel, lukt och smak. Det lilla röda huset vid sjön symboliserar vårt dagsmedvetande, alltså det som jag vet om att jag tänker och känner.
Det som man också talar om som toppen av isberget.
I resten av bubblan finns allt det som är ens "jag" som vi oftast inte vet så mycket om, men som till exempel kan visa sig i våra drömmar på natten.
Att lära känna detta "inre" universum samtidigt som vi flyter runt i ett "yttre" gemensamt universum, vilket kanske inte ens finns! (snacka om paradox)
Det gör livet mycket meningsfullt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar